Idag köpte jag ett par jeans. När jag har dem på mig ser det ut som att jag har en simring runt magen. Mycket chict.

 

Jag undrar när fett blir inne. För då är jag jävligt inne.

Åh vilken tråkig lördag. Jag vaknade med ont i halsen och framåt eftermiddagen kände jag mig febrig. Det blev inget black and white-cocktailparty för mig ikväll. Jag har bara legat och sunkat framför teven. Ron och La Kex och Sienna m fl forumfestar och lyssna på Zajkoz som tydligen gjorde en unplugged spelning. Tur att jag har fått roliga, gulliga och rent av snuskiga sms av festgänget. Det har lyft humöret. Men jag hade helst velat vara där och träffa dem allihopa.

 

Dagens fynd blev ett par svarta gympadojjor för 200 kronor och en märklig stor kofta för 149.

Min Särah ska flytta från mig på lördag. Hon ska dra till Skåne med Glein och bebisen i magen. Jag är inte helt överrens med tanken på att hon ska flytta. Så här sitter jag och snyftar lite. Jag vet inte när jag blev så här blödig. Jag är Messa, jag är hård och besynnerlig. Jag är inte blödig.

 

 

Är det åldern? Är jag sjuk?

Vilken vidrig dag det här har varit. Jag har haft ont i huvudet större delen av eftermiddagen och när jag hade nybörjarna började det flimra för mitt ena öga. Luften är under all kritik. Engelskan börjar ta form. Nybörjargruppen som jag delar med Lila K är trevlig, men nu måste jag få dem att börja jobba lite själva. Jag orkar inte dra dem hela tiden.

 

But every cloud has a silver lining, och idag var det hamburgare och öl med Perato-Ofelia och Peppe, Masses brorsa. Nu är jag kräkfärdig av trötthet.

Förorstmorsan hörde av sig i eftermiddags och bjöd med mig på kräftskiva. På en tisdag. Jomen, jag försöker allt hinna med lite dekadens mitt i veckan, om jag hinner.

 

 

 

 

 

Jag snoozar lite. Tickandet får vänta. Kom igen om ett år så får vi se om jag snoozar igen.

Shit. Någonting tickade precis till inne i mig.

Idag har jag städat och tittat på handboll. Islänningarna fick stryk av fransmännen i OS-finalen. Man kan så klart ha roligare en sölndag, men det hade jag inte idag. Jag tror att de roliga söndagarna kommer snart. Tråkigt bara att snart verkar dröja. Imorgon är det måndag och jag är extremt oförberedd på veckan. Jag har inget planerat inför måndagens lektion. Jag kommer i alla fall inte behöva plugga, och det känns ju skönt. På onsdag är det lön. Det är välkommet. Jag är fattig som en kyrkråtta.

 

Jaha. Jag vet inte vad som är värst: pre tenta-ångest eller post tenta-ångest. Jag tror att tentan gick okej. Det kändes okej när jag åkte från Växjö, men nu har jag drabbats av tentatvivel. Tänk om det har skitit sig igen. Jag vill inte sitta med fonetiken en gång till. Det är ju hopplöst tråkigt att plugga in. Jag hann i alla fall med ett tidigare tåg hem och jag fördrev tiden på perrongen genom att prata med Ron. Om jag har tur kanske jag får herrbesök om en så där två veckor. Hoppas att det klaffar. Vi får se.

 

Idag har jag trots allt haft en rätt mysig dag. Jag skuttade upp i grisottan för att tvätta och kolla lite OS. Jag frukosterade på te och rågskorpor i soffan, läste tidningen, och hade nog min bästa lördagsmorgon sedan jag kom hem från semestern. Ja, det var rätt trevligt faktiskt. Sen gick jag genom ösregnet och hämtade bilen, körde till La Casa och stal några filmer av Lillasyster, bland annat Apocalypso - den äkta. Det du, Ron!

Dagen har varit bra. Det började med att jag drömde en bra dröm. Den involverade Ron och hans manligt behårade bringa och mitt Ex. Ja, inte samtidigt. Det handlade mest om att en av dem blev dumpad (behöver jag förklara att det inte var Ron?). Jag vann. Det måste betyda något. Är det ett tecken?

 

Sen kom jag till jobbet. Där var det som vanligt rätt länge tills Schäfern kom förbi och undrade om jag var sugen på att ta en nybörjargrupp i engelska. Det var jag. Naturligtvis känns det lite nervöst, men samtidigt är det skönt att få ha en egen grupp som jag kan styra och ställa i. Som det är nu är jag inte ansvarig lärare i någon grupp (däremot är jag låsansvarig på onsdagar, men det är ju något annat). Det som är tråkigt är att jag kommer tappa en dag i nybörjargruppen som Lila K och jag körde igång igår. Det verkar bli en trevlig grupp och jag skulle ha två eftermiddagar i veckan med dem. Nu blir det en. Det blir lite hattigt. Jag är en dag i ena C-gruppen, två dagar i en B-grupp och en dag då i Nybörjargruppen. Det är lite för få timmar i för många grupper. Men jag känner mig rätt taggad inför engelska med totala nybörjare. Jag måste bara ha en bra bok och ett datum då allt ska börja. Jag tror inte att jag kommer få alltför många planeringstimmar före allt drar igång.

 

Och ikväll var jag och Perato-Ofelia och tränade Forza för första gången. Det visade sig vara en Kendo-liknande träningsform. En förenklad sådan så klart. Man har ett träsvärd i bästa samurajstil som man använder. Det var väldigt roligt, så jag ska absolut testa igen. Man fick till och med låtsas att man högg huvudet av folk, och ja, ni kan ju tänka er att jag gillade det.

 

Nu känner jag mig genomtränad och lagom trött. Det har varit en bra dag. Jag hoppas bara att morgondagen blir lika bra. Jag har nämligen ingen lust att göra om fonetiktentan en gång till.

Att låsa dörrarna på jobbet är nödvändigt. Annars kommer det tjuvar och stjäl våra datorer. Att bestämma vem som ska låsa dörrarna är än mer nödvändigt. Gudmodern vägrar vara ensam på jobbet efter klockan fem om inte dörrarna är låsta. Vilket är konstigt. Jag skulle vilja se den inbrottstjuv som skulle våga stjäla henne. De flesta skulle väl, i likhet med mig och allmänt sunt förnuft, anse att den som går sist för dagen borde låsa dörrarna. Men, nej, så fungerar det inte på min arbetsplats. Där ska man, helst då på en APT, utse speciella dörrlåsare. Det är oftast Schäfern eller någon ur SFI-laget som gör detta, för gud förbjude att en av gymnasielärarna skulle ta på sig ett sådant smutsigt jobb.

 

Jag blev, mot min vilja, utsedd till att bli dörrlåsare på onsdagar. Alla andra fick anmäla sig frivilligt, men inte jag. Jag blev anmäld. Detta har hittills bara lett till en massa problem för mig. Först fick jag skäll av Gudmodern för att jag inte låste förra onsdagen. Den onsdagen gick jag hem tidigt för att plugga på fonetiktentan. Det skrev jag upp på vår whiteboard-tavla, så alla i vårt rum kunde se. Dum som jag var så trodde jag att den kollega som gick sist skulle låsa dörren. Det skedde naturligtvis inte. Så idag, när jag igen gick hem för att försöka mosa in varenda liten klusil och frikativa som finns i vårt språk, vidtog jag åtgärder. Jag skrev en lapp och bad Den Nervösa låsa dörrarna eftersom jag visste att hon skulle sluta lika sent som jag skulle slutat om jag inte hade gått hem för att förkovra mig. Perato-Ofelia var också kvar på jobbet, men henne ville jag inte ålägga detta eftersom Den Nervösa sällan gör mer än vad hon måste. Det är inte mer än rätt att hon får anstränga sig lite och tänka på någon annan än sig själv för en gångs skull.

 

Vad hände då, tror ni? Jo, Den Nervösa blev så väldigt nervös att hon inte ens kunde sätta nyckeln i nyckelhålet och snälla Perato-Ofelia fick resolut ta över låsningsuppgiften. Det var inte så det var tänkt. Summan av det hela är att jag faktiskt tycker att hela låsningsansvarigsgrejen är på lekskolenivå. Kan inte vuxna människor sköta en sån enkel grej utan att någon måste vara ansvarig?

 

Glöm inte att 90 % av alla människor du träffar på är idioter tills motsatsen har bevisats. Det blir lugnast så.

Det finns så mycket jag måste göra. Jag orkar inte ens tänka på hälften. Det som känns mest akut (förutom att plugga fonetik) är att gå in jeansen. Min fethet är som sagt överväldigande för tillfället och det gör mig panikslagen. När hände det egentligen? På torsdag ska Perato-Ofelia och jag gå och träna för första gången på nästan sjuttio månader. Då blir det Forza. Det verkar vara någon slags kendo-variant, av vad jag förstår. Tydligen är svärd inblandade. Det borde passa mig.

 

Söndagstristessen har varit svår. Jag har varit trött idag och det berodde inte enbart på regnet. Jag har bara sovit fyra timmar idag. En spontanutgång med Förortsmorsan gjorde att jag kom hem runt halv tre och sen pratade jag i telefon med Ron en lång stund och efter det ringde La Kex. Så jag kom i säng halv fem. Det är inte konstigt att jag har haft svårt att hålla mig vaken när jag försökte läsa Kjellin idag. Nu får det vara färdigfestat för ett tag.

 

Igår ställde jag mig på Förortsmorsans våg, och det var ingen rolig upplevelse. Jag är nu öppet fet. Nu är jag inte fet i lönn längre. Snart kommer jag få köpa en trench-coat. Imorgon börjar mitt nya liv. Fy så tråkigt, men jag kan inte gå omkring och vara ett fetto längre. Det går bara inte.

 

Tentan på fredag har gett mig svår tentaångest och jag tror inte att jag kommer klara den. Tråkigt, men sant. Men jag ska försöka i alla fall. Jag måste bara kolla lite tågtider till Växjö i veckan också.

Det händer att jag drömmer konstiga saker. När jag vaknar är jag oftast lite sur på personen som har varit dum i drömmen och då känns det bra att ge ett tjuvnyp. Den här morgonen kunde jag inte göra det. Han bor ju i Stockholm. Jag antar att jag är lite störd.

Det är morgon och jag får aldrig sova ut. Alltid måste jag gå upp och gå och jobba. Det är inte kul längre. Jag vill ha helg nu och helst vill jag ha semester igen. Jag vill glida runt på stan och ta ett glas vin när jag känner för det. Jag vill hänga i soffan med Ron och dricka margarithas och snacka skit. Jag vill sitta ute och titta på folk. Jag vill inte sitta här ensam i min lägenhet och dricka vatten och tänka på att nästa vecka, då jävlar, då är det slut på allt det roliga. Då börjar allvaret.

 

Idag blir det en lång dag, men imorgon är det fredag. Det är ju alltid något. Förhoppningsvis ska jag inte göra ett smack  helgen.

Jag har pluggat i eftermiddag. Det var ju lagom roligt. Nu är jag trött i huvudet och vill slappna av framför lite lättsmälta tv-program.

Alltså. Jag kräktes precis lite. Jag funderar på om det var min stora portion skruvmakaroner med köttfärssås. Jo, det måste vara den. Nu mår jag bättre.

Den här helgen var för kort. Jag har knappt varit hemma.

Jag är en mycket upptagen och viktig flicka. Det märk att mitt helgprogram är fulltecknat. I fredags var det kinamat med Lillasyster och öl med Isak och Mafi. I lördags var det fika med Mafi, tvätt i La Casa, fika med Minxen, fest hos Isak med Mafi, Susi och några nya bekantskaper. Idag är det en tur till Ön som gäller. Jag ska träffa mina gravida stulna vänner. Det blir roligt. Det var ett tag sen sist.

När allt det här är gjort är helgen slut. Väldigt bitterljuvt måste jag säga. Kul för att jag har gjort så mycket så jag knappt har haft tid att tänka att det är min första ensamma helg sen jag kom hem från huvudstaun, tråkigt för att jag inte har hunnit slappa och vila. Jag kanske ska göra det nästa helg då.

Det finns ingen luft i vårt arbetsrum. I vissa avseenden förpestas luften av tråkmånsarna, men det är egentligen inte det stora problemet. Det som är värst är att man inte kan sitta i arbetsrummet i mer än en halvtimme innan huvudet känns tungt. Idag somnade jag nästan. Det hjälper inte att vi öppnar alla fönster vi hittar, det kommer ändå inte in någon luft. Och ventilationen sätts inte på förrän de bortskämda gymnasielärarna kommer tillbaka. Som om den skulle hjälpa. Det är dålig luft även när ventilationen är på.

 

Är det konstigt att man smiter hem tidigare då? En flicka måste ju kunna andas.