Idag är det den sista augusti. Och det är fredag. Imorgon är det en månad tills jag flyttar in i min nya lägenhet. Det känns mycket bra. Undrar om jag kommer att sakna huset? Vintertid är jag ju inte ute i trädgården så mycket, men på våren och sommaren är jag ju där väldigt mycket. För att inte tala om hur mycket tid jag spenderar på allen. Den kommer jag nog att sakna, men som sagt, hela stan är min alle då. Iih, så spännande det ska bli. Jag ser fram emot att inreda lägenheten. Och jag ser fram emot inflyttningsfesten och allt rligt som säkert kommer att hända i lägenheten.

 

Dagen har annars varit bra. Jag hade tre olika klasser idag. Min flygplansgrupp, de fnittriga männen och dator-gruppen. Samtliga lektioner blev lyckade vilket kändes riktigt bra. Efter jobbet (herregud, jag har ett riktigt jobb... ) åkte jag in till stan för en snabbvisit på Bolaget och Cityhallen. Allt detta gick på en halvtimme. Mycket smidigt. När jag kom hem väntade pappa och en avfrostad frys. Nej, pappa hade inte frostat av frysen för att vara snäll. Jag hade av misstag frostat av den när jag på morgonen hämtade min frysta lunch-paj där. Nästa gång ska jag se till att dörren är ordentligt stängd. Det var dagens missöde.

 

Imorgon blir det frulle på stan med Särah. Kvällen bjuder på rosa bubbel med Förortsmorsan. Hon behövde visst rymma från svärföräldrarna. Och jag dricker ju gärna bubbel. Just give me a reason.  

Nytränad och fin. Nyduschad och fräsch. Sådan är jag nu. Jag är även rätt trött i armarna efter bosun. Trots att jag fuskade och tog lite lättare hantlar. Nästa gång blir det allvar. Om jag kan hålla balansen på bosubollen. Det var lättare sagt än gjort.

 

Imorgon är det äntligen fredag. Det ser jag fram emot. Helgen är bokad, på fredag gör jag ingenting, på lördag ska jag, Perato, Förortsmorsan och Fräulein D ut och äta och dricka drinkar. På söndag är jag säkert trött och däven halva dagen, men jag hoppas att vakna till liv lagom till eftermiddagsträningen, power strike. Vad har hänt med mig? Har träningsdjävulen tagit mig? Jag skulle kanske behöva sitta i en soffa och göra ingenting ett tag. 

 

Jag åkte hem svettdoftande och äcklig på bussen. Det kändes inte helt hundra. Men nu luktar jag gott. Blogginspirationen är det dåligt med just nu. Min rumpa fick en komplimang idag. Då blev den glad.

Det har varit en högst obra dag. Min undervisning havererade och på eftermiddagen hände en tråkig incident som man egentligen inte ska bli så förvånad över när man arbetar med människor som inte alltid vet om de får stanna kvar i landet eller inte. Allt detta sög verkligen musten ur mig och jag kan lägga till ett antal mer eller mindre andra patetiska saker som också bidrog till att mitt humör kraschade rätt rejält. Skoskav är en sådan patetisk sak. Träningsvärk är en annan. Dubbelbokning är en tredje. Ja, och så en del andra småsaker som jag inte ens orkar nämna här, men som förpestar min tillvaro lite just nu. Jag hoppas på att morgondagen blir en bättre dag. Just nu skulle en kram sitta fint.

Igår tog jag med Perato, Särah och FF (eller om det var FF som tog med mig) och gick på power strike. Det var jätteroligt, men aj aj så ont jag har i kroppen idag. Och det lär ju säkert bli värre imorgon.  Dagen har annars förflutit lugnt och stilla, men vi fick en liten bild av hur barnsliga män i medelåldern kan bli omde inte får sitta exakt på den plats de vill. Då kan de börja svära och slå i skåpsdörrar och gnälla rätt rejält. Varför en man i medelåldern ska få möblera om ett helt lärarrum med åtta skrivbord bara för att han ska få sitta på sin önskeplats vet jag inte. Bara för att han är man kanske? Men den gubben gick inte och mannen i medelåldern får snällt sitta kvar på den plats som Lila K bestämde. Vi får helt enkelt stå ut med gnället.

 

 

Idag hade vi en Gullan Bornemark-dag på jobbet. Om någon kan andra versen på Sudda Sudda så vill jag gärna ha den.  Vi kan behöva sjunga den i höst om mannen i medelåldern blir för jobbig.

Gårdagens utgång var av det vildare slaget. Vi konsumerade vin och xider (till vrakpris) och pratade med Finland. FF var den som hade mest tur med karlarna, en bjöd henne på inträde till Danshaket och en bjöd på en drink och en tredje dansade tryckare med henne. Jag hade inte lika stor tur eftersom det bara var en massa avlagda flirtar och gamla beundrare ute. Muskelberget till exempel. Och Mannen Utan Taktkänsla. Och Exets två polare som igår betedde sig som om de vore Knoll och Tott. Medan FF flirtade runt ägnade jag mig åt att skicka ekivoka sms. Jag hoppas att stavningen var okej. Alkolås på mobilen, någon?

 

Allt eftersom kvällen gick och alkoholen gick in och ut så förvandlades jag mer och mer till moralens väktare. Först fick jag ryta upp med en kompis storebror som vid upprepade tillfällen försökte tafsa mig på rumpan. Det gör han nog inte om. Låt min rumpa vara. Speciellt om du är en obehaglig karl. Annars kanske det kan gå bra.

 

Efter att klockan hade slagit två (och FF hade fullt upp med att dansa tryckare) begav jag mig mot taxistoppet för att förhoppningsvis komma hem före klockan fyra. Där blev jag åskådare till ett käckt gängbråk där jag genast kände igen en av mina elever. Senare (när jag hade gett upp idén med taxi) mötte jag honom, blodig och med sönderrivna kläder på busshållsplatsen. Jäkla fjant. På bussen fick jag en sittplats närmast fönstret. Bredvid mig fick jag en full tonårsflicka med extremt kort kjol. Hon fick i sin tur (och lite jag med) hennes kompis i knät. Kompisen hade en extremt urringad klänning och jag är inte helt säker på hur medveten hon var om hur många gånger hon flashade de andra passagerarna. Bakom mig och fyllefjortisarna satt det två afrikanska killar och ett stort gäng svenska killar. Det dröjde inte länge förrän ett tydligen ganska roligt liten tjafs bröt ut när en av flickorna stal den ena afrikanens "fish-hat". Fiskehatt. När jag efter mycket om och men surade ihop på grund av att jag inte fick vara ifred för tonårsflickrona eller killarna så beslutade jag mig för att göra något om saken. På ett mycket välartikulerat men aningens kyligt sätt bad jag killarna att sluta dra mig i håret av misstag. På engelska. Vilket gjorde flickan med kortkort kjol väldigt imponerad. När afrikanerna gick av så ville korkortflickan fortsätta att sitta bredvid mig på bussen för jag verkade så seriös. Det sista jag sade till henne innan jag steg av var "dra ner kjolen". Den satt då i midjan på henne. Jag gjorde mitt bästa för att se till att hon inte blev våldtagen.

 

Moralisk väktare - storasyster på stan. Bara ni inte kallar mig surkärring.

Idag var fadern och jag på Ikea och tittade på köksbord, stolar, soffbord, tv-bänk och andra saker man kan behöva i en lägenhet. Jag köpte ingea möbler, men en del småplock blev det, kaffekoppar, glas, temuggar, och de obligatoriska värmeljusen. Väl hemma igen beställde jag soffan. En grå soffa med knullplatta som jag får om åtta till tio veckor. Det betyder att jag kommer att bo utan soffa i en månad. Hur kul blir det? Jag undrar vem som kommer att inviga soffan med mig. Frivilliga anmäler sig via mail eller sms.

 

När pappa och jag kom ut på Ikeas parkering efter inköpen så hittade vi inte bilen utan irrade runt i ca tio minuter. Det var rätt kul. Vi åt korv också, jag och pappa.

 

Ikväll blir det fest.  

Dagen var tråkig. Mycket tråkig. Jag och kollegorna var i Konserethuset och lyssnade på olika föreläsningar som hade samlats under namnet "Det Unga Internet". Jag somnade nästan vid ett flertal tillfällen, och när det äntligen var tid för lunch så skyndande ca femhundra lärare ut på stan med härjade och trötta ansikten och något vilt i blickarna. Den korta stunden i frihet gav mersmak och det var mycket tungt att gå tillbaka för att lyssna på den sista föreläsningen. Mannen som höll i den både lät och såg ut som Percy Nilegård, men mest i profil. Det hjälpte inte så mycket och jag och tre kollegor rymde när det blev dags för bananpaus.

 

Detta var en dag i mitt liv som jag aldrig kommer att få tillbaka. ALDRIG.  

Imorse nä jag kom till jobbet hade vi haft inbrott i vårt lärarrum. De hade stulig två bärbara datorer och två mazariner. Ni anar inte hur lättad jag var när jag såg att min och Rons förlovningsljusstake stod kvar på min bokhylla. Tänk om den hade blivit stulen! Hemska tanke. Jag funderar på att flytta hem den till Ron så fort som möjligt. Han är mer inredningstolerant än vad jag är.

 

Inbrottet gjorde att hela dagen blev lite skev och underlig. Det känns som om jag inte gjorde ett vettigt handtag.  Vi fick poliser och fingeravtryck och blodstänk och plasthandskar och det hela kändes som lite CSI.

 

På kvällen var jag hemma hos Förortsmorsan och drack lite vitt vin i kvällssolen. Efter det vankades det inte ett, utan två trevliga telefonsamtal minsann. Nu är jag glad. Och lite trött. Morgondagen blir lång, jag ska jobba, träna och fika hos Ketchup.

Helgens blixtvisit i Stockholm var vansinnigt trevlig. Fast bilturen upp var ansträngande, inte minst på grund av våra medpassagerare i baksätet, som abslut inte tillhörde intelligensreserven. Maken till korkade flickor har jag väl aldrig träffat. De pratade oavbrutet om olika kändisar, och en fråga som var väldigt brännande för tillfället var tydligen: Vad skulle du helst välja? Att vara jättefet eller att ha Lindsey Lohans äckliga mage?  Att FF och jag bara överlevde är ett sant under. Det var tur att lördagen och söndagen var så trevliga. Det vägde upp den miserabla uppresan.

 

På lördagen strålade jag, FF, Lillasyster, Ron och en ny bekantskap samman för lite fika på Åhléns. Det var väldigt trevligt, men likt tio små negerpojkar så var det till slut bara Ron och jag kvar. Då bytte vi coca colan mot öl istället. Efter lite spring på stan (utan resultat, körsbärsröda verkar vara totalt omöjligt att få tag i) begav vi oss hem till Ron för ännu mera öl och hemmagjorda cajunburgare med sting. Till sist satt vi och duodrack vodka och cola ur samma glas (fast med varsitt sugrör) och åt pezgodisar direkt ur Homers hals. Eftersom vi i ett svagt ögonblick hade lovat FF att titta påhenne när hon sprang Midnattsloppet så fick vi sluta oss från både sprit och annat och ta oss in till stan mitt i natten. Fick vi se FF? Nej, inte förrän efter målgång då hon glädjestrålande kom emot oss med medalj och en ganska nyskriven toalettrecension. 

 

Efter att ha sett till att FF kom hem ordentligt (eller, vi satte henne på t-banan) så åkte vi tillbaka hem till Ron bara för att nästan direkt somna i soffan (tills jag satte ner foten och nästan bar in Ron i sängen, att sova på en soffa kan man bara ångra dagen efter). Att säga att vi var trötta var en underdrift. Söndagsmorgonen betydde kuddkrigsrapbattle (som jag anser att jag vann eftersom väldigt många av Rons rim stank) och korsordslösande. Och en dusch. Sedan fick jag eskort hem till FFs pappas lägenhet eftersom jag och FF var tvungna att åka hem. Det var en kort visit som sagt, och den hade gärna fått vara lite längre. Det höll den också på att göra eftersom jag och FF helt plötsligt hamnade i Nacka och fick köra tillbaka för att sedan nästan hamna i Nacka igen. Det är lurigt att köra bil i Sthlmstunnlar.

 

Bilresan hem bjöd på oväntade låtar i FFs iPod och rabarberpaj i Kalmar.

 

Idag har jag haft ont i axlar, nacke och huvud hela dagen. Och den ena av mina favvoskor gick sönder. Nu behöver jag ha lite kärlek tror jag. Annars kanske jag börjar gråta.   

Det förra inlägget smygskrev jag på jobbet. Jag är så ond. Istället för att ha smygbloggat kunde jag använt de två minutrarna till att läsa på om bisatsordföljd. Det hade jag behövt när frågan kom upp senare under en lektion. Fast jag ångrar mig inte speciellt mycket. Det var ett tag sedan jag bloggade, om än lite.

 

Det har ju hänt lite sedan sist (ja, inte sedan tidigare idag då). Jag har börjat träna. Iförd mina nyinköpta träningskläder så stegade jag modigt in på gymmet för att få en gymintroduktion. Och vilken liten karamell instruktören var! Men, alas, jag tror han var lite korkad. Eller är jag snar att döma honom? Det var detta uttrycket som fick mig att tvivla på hans fattningsgåvor: Denna övningen heter chest curl, eller bröstpress som vi säger på svenska. Jag hade bara inte hjärta att säga att jag faktiskt är gymnasielärare i engelska. Under hela instruktionen så envisades han med att översätta de engelska namnen på de olika (säkert smärtframkallande) övningarna. Ibland trodde jag att hans breda axlar och tighta linne skulle få mig att förlåta honom, men då översatte han något nytt och jag kände mig mest besvärad. Jag är en sucker for intelligence. Så enkelt är det. Ingen träningsverk idag i alla fall, och det är alltid positivt. Kanske är jag inte lika otränad som jag tror... Ha ha, säkert.

 

Imorgon är hela dagen full av undervisning. Jag har ett mastodontpass på tre timmar och tjugo minuter på förmiddagen. Det tackar jag särskilt för. Sedan blir det bil och bil och bil. På lördag ska jag, FF och Lillasyster fika med en forummedlem, och Ron hänger nog på med. Efter det kan han och jag titta i guldsmedsaffärer, eller hitta en trevlig Ica-butik med en lite flådigare leksaksautomat. Jag räknar med öl också.

 

Men först ska jag överleva bisatserna. Kanske kan jag lura dem med artikeln om mördarsniglar jag hittade idag. Och som vanligt har jag packat för mycket. Oh, well, I never learn.

 

Häromdagen var jag på en så kallad Inspirationsdag (ett ord som så klart blev till Transpirationsdag i mitt huvud). Där fick jag på en föreläsning höra att jag nu tillhör den yngre medelåldern. Så nu är min åldersångest tillbaka. I övrigt var det föga inspirerande.

 

Snart är det helg, och en road trip med FF står på programmet. Det verkar vara det enda vi gör, FF och jag. Vi åker bil.

 

 Halmstadhelgen bjöd på enormt många roligheter. Det är till exempel jävligt kul när man på fyllan inte kan stava till röv utan det istället blir örv. Då kan man skratta så tårarna rinner och sminket förstörs. Det är också roligt att recensera toalettbesök. Ja, alltså inte vår insats på toaletten, utan hur toaletten såg ut. Fräsch eller äcklig. Det är roligt att äta pizza i Örkelljunga också. Speciellt på en pizzeria där det finns typ 130 sorter att välja på. Och det är fasligt roligt när uppenbart pizzaovana tanter ska äta pizza samtidigt (Åh, en av pizzorna heter Amanda. Det får mig att tänka på ... Amanda). Och det är också roligt att försöka fota Gotteboden utan att göra bort sig totalt.

 

Att checka in på hotell är vi mästare på, men att få hotelldörren att låsas är vi betydligt sämre på. Pinsamt dåliga. Vi är bra på att tillgodogöra oss hotellfrukosten, men att tvätta håret i en dusch som påminner om en biltvätt, det är svårare. Vi är bra på att köra i rondeller. Det gör vi ofta och mycket.

 

Nu har veckan börjat igen och jag tror jag vågar tala för både mig och FF när jag säker att vi längtar till helgen. Igen. Vi är vackrast på helgen.

Hotellfrukost:

frallor

ost

tomat

gurka

filmjölk

müsli

fruktsallad

kokt ägg

melon

ananas

äggröra

sill

marmelad

apelsinjuice

äppeljuice

 

Nu får vi låta maten smälta innan vi checkar ut.

 

Vi reste i ottan. Körde nästan på en ekorre, en död grävling och en rullstolsbunden man. Sedan shoppade vi loss och solade lite på Tylösand. Efter det blev det middag och öl på Harrys. Nu är vi på hotellrummet för att göra oss vackra. Vi har till och med en flaska rosa bubbel. Det känns som om tjejen i receptionen trodde att vi var lesbiska, för hon såg lite bekymrad ut när hon meddelade att vi har fått en dubbelsäng på rummet istället för två enkelsängar. Jag antar att det är ett lätt misstag att göra. Tur att det finns andra som vet bättre.  

 

Puss på er.

Gårdagen var både bra och dålig. Både rolig och tråkig. Den tråkiga delen var middagen med gymnasieklasskompisarna. Det var bara jag, Minxen och Den Gravida Kvinnan som var hyfsat roliga. Som vanligt. Tur att middagen var god i alla fall. Skvallertanten ska tydligen ha en tjejfest med något tema i höst och hon bad oss om råd. Minxen och jag kom på det roligaste temat av alla: Lytestema.  Eller som Minxen sade: Då vill jag vara harmynt! Själv kan jag tänka mig ett lazy eye. Skvallertanten var väl måttligt road av våra förslag, men Minxen och jag skrattade hysteriskt. Kafferep (börjar klockan 14, slutar klockan 17 med sju sorters kakor och kaffegrädde) var ännu ett lysande förslag. Eller Ta med en pensionär. Men inget av förslagen verkade falla Skvallertanten på läppen. Hennes eget förslag var Hatt-tema. Men hur kul är det på en skala?

 

Efter middagen mötte Minxen och jag upp med FF och hennes posse. Jag fick, min Moneybrotherbiljett som FF hade haft i tryggt förvar och så begav vi oss till Stolz. Som ska läggas ner. Jag trodde att Moneybrother skulle ha med hela sitt band, men det var bara han och en akustisk gitarr och en väldigt uppknäppt skjorta. Han inledde starkt med favoriten De vet ingenting om oss och jag blev lite förälskad direkt. Det var en rent fantastisk konsert, Moneybrother själv var på glatt humör, skojade och pratade och knäppte upp skjortan mer och mer och mer. Blev inropad tre gånger. En konsert som egentligen skulle varit en halvtimme blev till en timme. I vilket fall som helst så får konserten fem hårlösa bringor av fem möjliga.

 

Men säg den lycka som varar för evigt. Naturligtvis så var hela Stoltz fullt av Folk. Pratigt jävla Folk. Folk som dansade och trängdes. Folk som jag fick ge onda ögat. Och till slut fick jag hysscha på Folk. Det var två dryga brudar som stod strax bakom mig och pratade. Högt. Så jag tog på mig min strängaste lärarinnemin, satte fingret mot munnen och gjorde mitt allra bästa hyssch-ljud. Och, minsann, de slutade prata. Jäkla sätt. Folk behöver uppfostras.

 

Imorse när jag skulle kamma håret tappade jag min kam i toalettstolen. Det var lite jobbigt. Tur att jag hade spolat. Och imorgon far FF och jag till Halmstad för att sola, shoppa och supa. Och leta efter Ljungberg. Fast han lär befinna sig i London just nu. Man är aldrig helt nöjd.

Moneybrother. Herregud. Det var så jävla bra. Jag är nog lite kär nu.  

 Åh, ibland tappar jag humöret för minsta lilla. Nu kommer jag till exempel inte in på en av de websidor jag besöker dagligen. Det gör mig sur och grinig och det är egentligen inte alls bra. Jag menar, hur barnslig får man vara? Men nu är detta en speciell websida genom vilken jag av någon underlig anledning faktiskt har skaffat en del vänner. Så, jag surar.

 

Jag har idag tagit första steget mot att göra något åt min snart öppna fethet. Så, jag skrev in mig på Gymmet. Efter mycken vånda, det vill jag tillägga. Snart ska jag utnyttja friskvårdstimmar hit och dit och den öppna fetheten ska bli ett minne blott. Ett obehagligt minne.

 

FF har lovat fint väder i Halmstad i helgen. Kanske kan jag bättra på solbrännan lite där. Den är minsann inget att hänga i julgranen i år. Lite brunare vill jag ju bli.

 

Det trevligaste jag har sett idag var Mads Mikkelsens nakna rumpa i Pusher II.

 

 

 

Jag drömmer så konstiga drömmar nu för tiden. Jag kanske borde byta lakan?  Eller sova med händerna på täcket?  

Efter en hård, lång och svettig dag på jobbet är det skönt med en dusch. Fast nu var väl inte min dag på jobbet hård, eller svettig, och inte överdrivet lång. Och jag duschade nog mest för att jag låg i solen och svettades en timme efter jag kom hem.

 

Att duscha är ett (tror jag) underskattat nöje. Och, nu menar jag inte snabba morgonduschar som man gör så fort som möjligt för att man inte ska frysa ihjäl (speciellt på vintern), utan långa varma långsamma duschar där man tar sig tid, tvålar in hela sig, peelar lite, rakar benen (om nu det behövs) gör en inpackning, tvättar håret, och sköljer sig med lagom varmt och skönt vatten. Man tar sig tid att noggrannt smörja in hela sig med en väldoftande bodylotion, tar på sig rena underkläder och kläder och bara känner sig så där fräsch och fin. Nyponrosfräsch. Varm och ångande eller behagligt sval. Som jag är nu.  

 

Nedräkningen inför helgen har börjat lite smått. För helgen börjar på torsdag med konsert. Jag, FF, Minxen och några till ska se Moneybrother. Det kan nog bli bra. Det är i alla fall kul att det händer något. Fast före konserten måste jag och Minxen äta middag med några ur gamla gymnasieklassen. Jag är inte supermotiverad, men det får väl gå. Efter torsdag kommer fredag och efter fredag är det Halmstad-weekend.

 Ibland undrar man lite vad man har gett sig in i. Som idag till exempel när L58 kom sättandes med mobilkameran i högsta hugg för att fotografera mig och skicka bilden till A31, den där killen han har tänkt att para ihop mig med. Som har en flickvän som är spjutkasterska. Det känns lite osäkert. Efter en lång diskussion om huruvida jag skulle vara lämpligt flickvänsmaterial till A31 så lade L58 ner idén då Perato påpekade att jag är ganska dominant. Och ond. Fast det lade jag till själv. En dominant flickvän ville inte L58 utrusta A31 med. Han är tydligen för snäll. Och jag får säga att jag är ganska lättad. En alldeles för snäll kille är nog inget för mig. Sedan såg L lite bekymrad ut och undrade Vad den där polisen som Messa ska gifta sig med skulle tycka om detta. Jag vet inte vilken polis han menar. Och jag börjar nog tycka att de där männen börjar få ett minst sagt osunt intreesse för mitt civilstånd.

 

Någon kläckte sedan idén att jag kunde gifta mig med någon stackars invandrare som behövde uppehållstillstånd. Om jag tog 40.000 för ett giftermål (jag har för mig det var 40.000) så skulle jag hinna gifta mig en så där fyra gånger och få ihop en nätt slant tills jag gifter mig med polisen. Jag vet fortfarande inte vilken polis detta skulle vara. Det har vetverkar som om mitt jobb bara är en täckmantel för en ganska avancerad koppleriverksamhet. Folk tisslar och tasslar med varandra överallt. Inte ens kopieringsrummet är helig mark. Vem vet vilka hemliga delar som har blivit kopierade där? Nästa gång jag behöver kopiera något ska jag ha plasthandskar på mig.

 

Imorse såg jag en snubbe som satt och åt glass (en piggelin, om inte mina morgontrötta ögon såg fel) klockan åtta på morgonen. Är inte det lite för tidigt för glass, eller är jag gammalmodig?