Idag är det ett år sen Ron friade till mig på det där otroligt romantiska viset. Vi pratade om det igår och vi är nöjda med året som gått och satsar på ett år till.

 

Men var tog förlovningsringen vägen?

Vad ska jag göra hemma? Ron har en del bra argument. Så nu får ni försöka övertala mig.

Min dator strular så jag undrar om den inte håller på att krascha. Det är inte bra. Jag älskar ju min laptop. Fast det är klart, det finns saker som jag är mer förtjust i. Ron till exempel som har visat sig vara ett rent under av gullighet de senaste veckorna. Hur ska jag kunna åka hem?

 

Idag är det Make Up Heaven med La Kex och Missan som gäller. Det blir säkert en upplevelse. Om jag kunde få lite mer pengar bara så hade lyckan varit stor. Jag har inte shoppat något egentligen här uppe. Men det ska La Kex och jag ändra på snart. Det blir en shoppingtur inom de närmsta dagarna och om jag inte hittar ett par jeans då så vet jag inte.

 

Igår var La Kex och jag i Sushi Heaven. Vi lunchade på en helt fantastisk liten restaurang där de hade sushibuffé och vanlig kinamatsbuffé. Vi åt så det nästan kom ut sushi ur öronen på oss. Underbart. Vi måste gå dit igen!

 

Just nu är jag mest gos-sugen. Men det blir inget med det, ty Ron jobbar. När han har slutat ska han genast bege sig till Medis där jag sitter och skvallrar med en av hans tjejkompisar. Bäva månde Ron!

 

 

Ron blandar margarithas till oss. Jag har gjort en snygg saltkant på glasen. Tänk så trevligt det kan vara med fredagar.

Idag är vädret si och så. Det är inte riktigt sola-väder, och efter shoppingfiaskot häromdagen är jag inte helt supersugen på city heller. Så det får bli en promenad i grannskapet tror jag. Sen har jag ju en hel korsordstidning att underhålla mig med. Det är sånt man ska göra på semestern!

 

Gårdagens picknick blev ju ett fiasko. Det ösregnade. Vi hamnade på Haket istället där vi åt och drack extremt billig öl. Nu undrar jag om vi kommer få matförgiftning om vi äter den grillade kyckling som jag släpade med i en burk runt halva Stockholm. Den luktar okej och den är ju tillagad. Vi får se. Kanske en matförgiftning är precis vad jag behöver om jag ska hitta ett par jeans?

Öl och middag ute. Och helgen har inte ens börjat. Var ska detta sluta?

Idag har jag larvat runt i city alldeles ensam för att hitta ett par jeans. Det gick ju inte alls. Jag är i mothafuckingStockholm, men inte ett par jeans som passar mina lår går att uppbringa. Inte ens Mangos fetaste jeans passade. Jag hittade ett par som var okej på H&M. Men vem kom på idén att sätta en tryckknapp i ett par fetjeans? Det är ju som att be om en olycka, man kan ju för fan smätta ut en knapp och träffa någon i ögat om det vill sig illa. Jeansen på H&M var inte tillräckligt bra för att jag skulle köpa dem, de hade snygg tvätt och så, men det blev lite glappigt i svanken och det går ju inte. Men om jag blir tillräckligt desperat så vet man ju aldrig. Jag gör ett nytt försök på fredag. Jeanssituationen är i det närmaste desperat just nu.

 

Annars är jag mest fånigt nöjd med att jag numera bemästrar tunnelbaneåkandet. Snart börjar jag väl känna t-banestressen också, ni vet, den där som gör att alla som bor här stressar för att hinna med tåget som kommer om en minut fast det kommer ett till om tre minuter.

 

Som tröst för att jag inte hittade några jeans köpte jag två hårspännen. Jag borde ha köpt smink.

Ölen igår blev många. Idag sov jag länge. Snart ska jag nog ta en tur in till city och leta jeans. Det är ett evigt knog att ha semester.

Mitt liv är en enda after work. Snart ska jag träffa Kexet och Ron och Knose för en öl. Lunchen med Exina imorgon snöade in tyvärr så jag funderar på om jag ska höra av mig till Kjellman eller om jag bara ska åka in till city och leta jeans. Det får jag fundera på. På torsdag verkar det bli vin i det fria med Kexet och Missan.

 

Alkohol, sex och god mat. Gud så dekadent!

Jodå, det finns helt klart saker och vanor som jag kommer att sakna när jag åker hem. Ifall ni undrade.

Ron och jag har varit inne i stan och shoppat gös. Ja, Ron köpte ju kläder också, och jag såg en kofta som jag fegade ur för. Nu kanske jag ångrar mig kanske lite, men den ligger väl kvar i nästa vecka skulle jag tro. Det är ändå jeans som är prio ett, och underbara toppar. Vi åt stekt sill vid Slussen också (förlåt, strömming, vi är ju norr om Kalmarsund, I keep forgetting) och drack en öl på Medborgarplatsen.

 

Gösen då. Ja, den är ett kapitel för sig, men någongång under veckan fick Ron för sig att det var det vi skulle äta i helgen och, ja, då blev det så. Nu surfar jag gösrecept utav glatta livet. Vi passade på att köpa lite andra delikatesser när vi ändå var i Saluhallen, älgsalami och västerbottenost till exempel. Snart måste vi ner för helvetesbacken igen för att shoppa grejer till fiskmiddagen.

 

 

 

Pfft. Jag visste väl det. Jag glömmer ingenting, men jag packar lite konstigt ibland. Jag hittade mina solglasögon idag, i min lilla handväska. Vilken tur att jag hann köpa ett par till igår då. Men det gör inte så värst mycket. Nu gäller det bara att välja vilka jag ska ha på mig och det är ju ett i-landsproblem så gott som något.

Det är först nu jag har insett vad det innebär med semester. Jag är helt förslappad. Det är jobbigt att gå upp ur sängen på morgonen och det är jobbigt att äta frukost och duscha. Helst skulle jag vilja bli buren vart jag än ska. Jag måste verkligen aktivera mig och att gå upp lite tidigare på morgonen verkar vara ett bra steg.

 

I tisdags var jag på stan med Missan. Vi hade goda intentioner, vi skulle shoppa smink, men det slutade med att vi satt och drack vin och fnissade i tre timmar istället. Det var inte fel. Vi passade också på att vinka till alla japaner som åkte förbi i sina turistbussar. De var så väluppfostrade att de vinkade tillbaka.

Igår låg och jag solade i Vinterviken hela eftermiddagen. Det känns som att det är min nya sommaraktivitet. Jag läste ut Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist och viftade med tårna i gräset. Efter några timmar kom LaKex förbi en sväng och beundrade min Kofi-autograf.

 

Idag är det vin, middag och bio som står på programmet. Men inte med Ron. Nej, han får en säkert välbehövlig Messa-paus ikväll. Jag ska se SATC-filmen med Lila och LaKex och skvallra så det står härliga till. Men först måste jag köpa bröd och ett par solglasögon för jag verkar ha glömt mina hemma i staun.

 

 

 

 

... går ju som bekant genom magen. Så det ska nog gå fint det här. Än så länge äter Ron allt som ställs fram med god aptit. Jag antar att min kock-utstyrsel hjälper lite också. Även om det blir lite kallt om rumpan ibland.

Jag är mätt. Ron diskar. Det är som det ska vara.

Det regnar här i Stockholm idag. Du har det säkert bättre än jag (pfft). Det händer inget särskilt. Jag har det ganska bra. Men det regnar här i Stockholm idag.

 

Och när jag säger att det regnar så menar jag verkligen att det regnar. Det har regnat precis hela dagen och jag tänker inte sätta min fot utanför huset förrän Ron och jag ska på en pub ikväll och lyssna på fulmusik. Därför har jag spenderat större delen av dagen i en fotölj. Jag har läst ut Alex Haleys Rötter och förfasat mig lite över scenen där de hugger av halva Kuntas fot (aaaj!). Snart ska jag ta itu med nästa bok, men jag vet inte riktigt vilken jag är sugen på. Jag får gå på känsla. Igår läste jag ut boken jag köpte när jag var här förra helgen, Away av Amy Bloom. Det var en bra bok men jag blev lite melankolisk när jag hade läst ut den. Huvudpersonen klarade inte av att göra det hon hade satt sig för och det var rätt tragiskt. Jag brukar inte bli så fasligt berörd av böcker på det viset. Jag vet inte vad det är med mig. Håller jag på att mjukna?

 

Snart ska jag plocka fram min inre husmor och ha maten färdig tills Ron kommer hem. Han arbetar i sitt anletes svett hela sommaren så jag får vara en snäll sambo och ta hand om matlagningen. Nåja, det har jag inte så mycket emot, jag gillar att laga mat och det är absolut roligare att laga mat för två personer än vad det är att laga mat till mig och min matlåda.

 

Jag har ju glömt att rapportera om vad som hände i fredags (ni vet, i fredags när jag flyttade till Stockholm för att bli sambo ett tag?). Jag satt och väntade på flygplatsen och plötsligt kommer det en äldre gentleman med prydliga seglarskor. Jag och killen som sitter mitt emot hajar till lite och tittar på varandra. Vi tittar på mannen igen och mycket riktigt; jag sitter i samma vänthall som den gamle FN-generalsekreteraren och diplomaten Kofi Annan. Det är bara jag och killen som liksom ser att vi har en major celebrity mitt ibland oss och vi småflinar lite. Killen går fram och ber att få ta ett foto av honom och Kofi och jag inser ju att ingen människa i världen kommer att tro på mig om jag inte får en autograf så jag frågar om Kofis autograf och han skriver den på baksidan av min bokningsbekräftelse. Han lyckas även stava mitt korta namn fel på två punkter, men vem är jag att rätta Kofi Annan?

 

 

 

 

 

Middag med champagne på en filt i gräset i solskenet och glass och jordgubbar med ännu mer champagne till efterrätt. Jomen, det här med samboliv verkar ju vara rätt trevligt. I like it.

Men då blir jag väl sambo ikväll då. Detta är mitt första samboskap så det är väldigt spännande. Jag har packat en massa grejer i min resväska men så fort jag kommer till Ron så inser jag säkert att jag har glömt hälften. Tvivelsutan kommer jag stöka ner i Rons anala ordning. Fast jag ska försök skärpa mig. Jag lovar.

 

Just nu ser jag bara fram emot att grotta ner mig i soffan (så gott det går, det är ju soffan från helvetet) ikväll med en drink och med min sambo. Smaka på det - sambo.

 

Känns helt rätt!

 

Idag var en sån där dag igen. Jag ströp nästan Isabella. Igen. Hon vet verkligen inte när hon ska hålla truten. Men snart är det slut med det. Om två dagar börjar min första semester. Det är nästan så jag inte tror att det är sant.

Jag försöker vara cool och svårflirtad, men det är svårt när jag egentligen darrar som en kaninnos. Men berätta inte det för Ron.