Samlagsrecension är dagens ord. Att skriva sådana kan man roa sig med sent en söndagsnatt. Det är oftast väldigt väldigt roligt även om folk blir lite äcklade. Men folk är som sagt överskattat.

 

Dagens tiopoängare går till Ron som utövade dåligt inflytande på mig inatt.

 

 

Imorgon är det Valmorgsmässoafton. Nästan ingen heter Valborg nu för tiden. Det är lite tråkigt.

 

Helgen var bra. Hemmagjord sushi med fylleslag hos Ketchup och Senap i fredags och utgång med Maffiga Mia igår. Det var kul, men det var inte så mycket folk som jag trodde att det skulle vara.  Kvällen slutade på ett kebabställe där jag fick en gratis coca cola av en elev. Kebaben var en stor besvikelse. Jag kräktes lite av den. Inte av spriten. Ty av sprit kräks jag aldrig.

 

Nu irriterar jag mig på folk som inte har osa:t till min fest. Sista osa-dagen är på tisdag. Jag får skaffa en stor biffig dörrvakt som stoppar dem i dörren om de dyker upp oanmälda. Sådant går inte för sig.

Igår var jag öm. Idag är det ren smärta. Och ändå vill jag fortsätta träna. What's up with that shit?

 

Idag oroar jag mig över att man kan komma hit genom att googla på alkoholfri tillställning. Det känns inte som jag.  

Idag jag suttit ute i solen två timmar och odlat fräknar. Det gick över förväntan bra. Jag är dock inte lika säker på om jag till hundra procent gillar fräknarna. Men nu sitter de där de sitter och det lär ju inte bli bättre.

 

Igår var jag med Särah (välsignade lilla människa som övertalade mig) och tränade Power Strike. Det var jätteroligt och nu är jag supersugen på att fortsätta med det. Men då måste jag verkligen köpa nya träningskläder. Och jag kanske bör kolla så att jag har råd med ett medlemskort också. Fast det verkar som om det kan bli lite SFI-jobb framöver, så det kanske kan funka. Jag är för alltid tacksam mot min litterära väninna Perato som tipsade om mig! I vilket fall som helst så verkar Power Strike vara en träningsform som passar mig. Konstigt bara att all min koordination verkar ha försvunnit. När jag tränade judo hade jag inga som helst problem att göra en sak med det ena benet och en annan med händerna. Vad har hänt?

 

Idag har Marianne Winther Jörgensens och Louise Phillips definition av Foucaults definition av diskurs oroat mig. Jag känner inte alls igen deras definition av Foucaults definition (eh..). Det är i varje fall skönt att få tänka lite "akademiskt" igen, det var ett tag sedan. Imorgon får jag ta itu med Foucaults The History of Sexuality. Jag har för mig att det finns en bra definition av diuskurs där i.

Uff. Idag har jag ett till synes oöverstigligt problem att ta itu med. Jag måste tvätta håret. Det är obesklivligt äckligt just nu. Men det känns så himla jobbigt att tvätta det nu med eftersom det tar tusen år för att torka.

 

Tre cd-skivor med bland annat allt som Metallica någonson har gjort ungefär, HIM och The Knack fick jag från lillasyster igår. Av fadern fick jag smink (helt sanslöst) och en bok, El Aleph av Jorge Luis Borges. Och den är på spanska. Nu måste jag hitta mitt lexikon innan jag försöker mig på att läsa den. Men jag blev väldigt glad!

Idag blir det en Frank Zappa-dag. Jag bara känner det på mig! Det kommer att bli Zappa när jag dammsuger, när jag hänger tvätt och när jag sätter mig för att läsa Diskursanalys som teori och metod. Det låter inte som världens mest intressanta bok, jag vet, men gag me with a spoon, jag ser fram emot att läsa den ändå.

 

Usch, så mycket hushållsarbete jag har att göra idag. Jag måste vattna blommorna också. De börjar se lite hängiga ut. Och i eftemiddag ska jag köra och hämta fadern från flyget. Idag kommer han hem, förhoppningsvis med en väska full av presenter och ett gäng brända skivor från Trullan. Men tills dess så Zappa the soundtrack of my life.

Jag har haft körkort i en sådär tio år. Jag har aldrig blivit stannad i en poliskontroll. Aldrig. Förrän idag. Jag blev stannad vid tja, elva-tiden på morgonen av en ganska snygg polis som frågade efter mitt körkort och bad mig blåsa i en alkomätare. Det var lugna puckar och jag kunde sedan köra vidare. Det som var roligt här var (okej, delvis den snygga polisen) att detta hände på parkeringen utanför Coop Forum och Maxi. Eh, vem kör rattfull på parkeringen utanför Coop en lördagförmiddag?

 

Ja, mitt liva har verkligen invaderats av poliser det senaste dygnet. Igår till exempel så var jag och Minxen och tog en after work-öl. Efter ölen köpte jag sushi på thairesturangen och snabbade mig så jag skulle hinna med bussen hem. Jag var jättekissenödig på grund av ölen så jag ville hem illa kvickt. Så, jag hoppade på bussen tillsammans med en annan tjej och en alkis (nr 1) som hade en stor svart Dobermann-liknande hund. En busshållplats senare hoppar (eller, stapplar) det på två alkisar till med två Schäferhundar. Busschaffisen fick spelet, för de får tydligen inte ha mer än en stor hund på bussen på samma gång (vilket jag i och för sig kan förstår) och bad alkis 2 och 3 att lämna bussen, vilket de så klart inte gjorde. Så, chaffisen ringer efter polisen. Och vi, resten av passagerarna i bussen, fick vänta i en sådär 20 minuter innan det kommer två polisbilar körande. Det som är roligt här är att busshållplatsen där vi befann oss ligger två minuter från polishuset. Det hade förmodligen gått snabbare om poliserna hade gått från polishuset. Om de  nu befann sig där när de fick larmet. För att göra en lång historia kort så tog poliserna hand om alkis 2 och 3. Två av fyra poliser såg bra ut. Jag kom hem 20 minuter senare än vad jag skulle och min blåsa sprängdes nästan.

 

Efter sushi-middagen gick jag ner till Förortsmorsan och drack vin.

 

Nu är jag en fullfjädrad mannekäng. Vi var helt lysande på modevisningen igår. Det var rätt kul faktiskt. Vi fick mat och allt innan. Vi hade kunnat få vin så det var ju en uppenbar miss att ta bilen till stan. Det enda missödet var väl egentligen de där förbaskade strumpbyxorna som vi hade på oss. Jag lyckades dra en maska på benet (som tur väl var så var de så tunna att det inte syntes) så de hämnades genom att sitta alldeles för hårt i midjan och därigenom framkalla en extra valk som jag verkligen inte behövde.

 

Mitt första ombyte var en baddräkt som faktiskt satt fint och framkallade en hel del komplimanger. Fast jag skulle inte knutit en dubbelknut på  den där jäkla sarongen för jag höll knappt på att få av mig den när jag skulle visa baddräkten. Det var ju en klar miss. Övriga badkläder satt fint, men man kände sig aningens naken. Så var det dags för underkläderna. Jag hade tur och fick en fin blå bh (fast den gränsar lite till det tantiga) som också fick en del komplimanger. När det väl blev dags för mig att klä på mig det fula nattlinnet med den fluffiga morgonrocken så började jag tycka att det var helt okej att vara mannekäng. Det kan ju så klart ha med att göra att jag skulle vara påklädd när jag gick ut och lät de där 60 tanterna titta på mig. Nattlinnet var så jävla fult att jag nästan skrattade när jag gick ut. Problemet va bara att det gjorde tanterna också.  Tack så jävla mycket. Och eländet fortsatte när jag visade upp mig i ett par vita linnebyxor och speakern (LillChefen) berättar att man måste ha  hudfärgade trosor på sig under vita byxor. Annars syns trosorna. Då var det helt plötsligt 60 tanter som ville titta på min rumpa. Så där fick jag stå och vänta medan tanterna försökte se om jag hade trosor på mig eller inte.

 

(Det är för övrigt mitt bästa modetips: hudfärgade underkläder under vitt.)

 

Idag ska Minxen oh jag gå till Butiken och hitta lite snygga underkläder som tack för modevisningen. Efter det blir det en öl och lite skvaller.

Det var fasligt längesedan vi tog en after work tillsammans faktiskt.

 

Nu är jag bra hungrig. När får man lunch på det här stället egentligen? 

 

 

 

 

 

Idag lyssnar jag på David Bowies Heathen. Den är väldigt bra. Men å andra sidan så vet jag inte om David Bowie har gjort något dåligt någonsin? Det är något med hans röst som helt förhäxar mig. Jag kan lyssna på Bowie i timmar. Jag kan titta på Bowie i timmar också.

 

Idag kommer Ketchup på lunch, jag har bestämt mig för att laga crepes med skaldjursstuvning. Fråga mig inte varför, det bara kändes som en bra lunchrätt. Fast jag fick köpa låglaktosmjölk eftersom hon har gått och blivit laktosintolerant på gamla dar. Men det ska väl gå bra att stuva på sådan mjölk med.

 

Ikväll är det den där olycksaliga modevisningen. Jag fick precis ett sms från Minxen, och hon verkar riktigt nervös. Jag har inte hunnit bli nervös ännu, men när jag väl står där med stumpbyxor som ger mig valkar och en illasittande bikinitrosa så kommer jag nog bli stressad jag med. Jag ser i alla fall fram emot att få välja ut ett helt nytt bh-set. Helst skulle jag ju vilja ha ett från Chantelle, men jag skulle tro att de är för dyra... Så det blir väl ett Triumph-set i så fall, men de har inte lika fina bhar till mina bröst. Ett MissYa-set hade väl inte varit fel heller, men jag undrar om de har min storlek... Åh, håll tummarna för ett fint Chantelle-set med fina spetshipsters.

 

Nu ska jag nog höja volymen på Bowie och dansa runt lite i vardagsrummet.

Jag tror jag har fått akademikerdyslexi. Min stavning försämras från dag till dag. Jag skäms. Det går utför med mig. Det är åldern.

Idag är det en månad kvar. En enda ynka liten månad kvar av mitt liv som 20-någonting. Snart är jag närmare 40.

Det känns som om jag kanske skulle ta vara på min sista månad. Jag kanske skulle glädja mig åt de små sakerna i livet. Jag borde kunna uppskatta blommor som blommar, humlor som flyger, att hänga tvätt i trädgården, barns glada skratt, solsken, en glass, nya skor som inte skaver... Men allt det där känns meningslöst och falskt. Jag skiter väl i ungar som skrattar, och blommor och humlor med för den delen. Mitt liv blir inte roligare för att jag tvättar och hänger ut tvätten, glass blir jag tjock av, och nya skor som inte skaver finns inte.

 

Nej, jag har andra saker att bekymra mig för. Min förestående jävla 30-årsdag till exempel. Jag har en jäkla massa saker jag måste göra till festen också. Festen ja, den kanske var dum. Jag kanske skulle låta min jävla 30-årsdag bara komma och gå i smyg istället för att dra uppmärksamheten till den och dessutom utsätta mig för en massa dumma skämt och pinsamheter. Men jag är tydligen en attention seeker och självplågare.

 

Fan, nu blev jag på dåligt humör också. Och jag är gammal. Jag är en gammal sur tant.

 

 

Nu har det hänt något trevligt. Igår kom min vin och öl-beställning. Hemleverans ända in i hallen! Vilken service. Så nu har jag sju BiB med vitt vin och två flak öl i källaren. Det är jättebra. Mindre bra är kanske att jag måste idka självbehärskning och inte tulla på alkoholen eftersom allt ska vara till min fest. Jag saknar några BiB med rött vin, men det enda röda vinet man kunde få tag i var något merlot-vin och jag får lite huvudvärk av det. Och det går minsann inte för sig. Jag tänker inte, inte, vakna dagen efter med huvudvärk. Mitt 30+ liv kan inte inledas med en merlot-baksmälla. Det är illa nog att jag kommer att vara närmare 40 än 20. Det är verkligen ångest nog.

 

Och så blev jag sådär trött på extraknäcket på det andra gymnasiet igen. Nu skolkade en av grabbarna. Jag ringde hem till honom och han hade sagt att han hade sovmorgon. Sovmorgon my ass. Så, nu har jag två timmars håltimme tills nästa kille kommer. Vilka dumma tider.

 

Kanske man skulle ta ett glas vitt till lunchkorven?

 

 

Jag och Minxen var i Butiken och provade kläder som vi ska ha på en modevisning på torsdag. Japp, jag kan numera även titulera mig mannekäng. Jag ska ha sju ombyten. Tre badkläder; en rödrosa bikini, en brunsvart bikini och en svart baddräckt med mångfärgade ränder på. Det är helt okej badkläder. Underkläderna består av en blå bh och ett par blåa hipsters, de är också helt okej. Kläderna är också rätt okej, ett par vita linnebyxor med en stickad tröja och en faktiskt jättefin klänning (som jag blev ursnygg i) och en jacka. Problemet är nattkläderna.

Herregud. Jag ska ha en rosa, fluffig morgonrock, och under den ska jag ha ett tunnt bomullsnattlinne med alldeles för mycket spets som till råga på allt är genomskilnigt. Det blir nästan lite porrigt. Fast inte.

 

Tur att publiken består av medelålders tanter och inga män alls. Och tur att Minxen och jag kommer att få varsitt underklädes-set som vi får välja själva! Gratis underkläder är ändå de bästa underkläderna. Eller, nej, gratis, matchande underkläder är ännu bättre.

 

Jag testade Ben & Jerry's Cookie Dough idag. Den var god, men jag varken dog eller svimmade. Den ligger längst ner på listan av B&J-smaker jag har testat. Sorry.

 

 

S betyder Skor. Äntligen. Efter månader av enträget sökande så har jag köpt skor. Två par till och med. Jag åkte ju till förorten eftersom det finns två skoaffärer med hyfsat gott rykte där ute. Jag är väldigt sällan där, så det var en glad överraskning. Vagabondskorna som jag har provat inne i stan var till och med billigare i förorten. Så, till slut blev det två par skor. Ett par vita Vagabondballerinor (som jag har kikat lite på förut) och ett par guldiga ballerinaloafers typ. Två par skor för 598 kronor. Det får man ändå vara nöjd med. Och båda paren kan man ha barfota i vår och sommar. Nu behöver jag bara ett par snyggskor som jag kan ha när jag går ut också. Sedan får jag nog vara nöjd. Eller, kanske ett par flippisar med. Det behöver man alltid. Förortsskoaffärerna kommer jag att besöka fler gånger.

 

L betyder Luft i Däcken. Och det var precis vad jag fixade till på Statoil, en av högprofilsmackarna här i stan. Japp. Jag stolpade ut i rusningstiden (alltid eftersom Statoil är så populärt) iförd höga klackar, kort kjol och en djupt urringad tröja och fyllde på luft i däcken som om jag inte har gjort annat i mina dagar. Nu rullar den gamla bilen som om den gick på moln. Fast egentligen hade jag jeans och t-shirt på mig. Men det var mycket folk!

 

F betyder Fräknar. Jag fick fräknar igår när jag satt ute och jag ska snart ut i trädgården och fixa flera.

 

B betyder Bikini. Den ska jag nog använda snart.

 

A betyder Alle. Det är kort för altan. Där blir det snart lunch.

 

 

 

 

Ännu en trevlig helg. Det känns som om jag behöver samla på mig sådana eftersom jag inte ska göra någonting helgen som kommer. Jag ska inte ut. Möjligen en after work på fredagen.

 

Men helgen som gick då. Jag var på en trevlig födelsedagsfest hos FF, där vi åt, drack, lekte ballonglekar, svarade på frågor av ekivok karaktär och pratademed Finland. Festen följdes av ett besök på ett av stadens uteställen. Jag fick använda min lärarinneblick för att skrämma bort otäck farbror i 55-årsåldern som trodde att han skulle ha en chans att bugga med mig. Ha! Farbror be gone! Utekvällen avslutades på en bänk på Stortorget där jag och FF fotade våra vackra nyllen. Det gick sådär. Dagen efter fick vi frukost i solen på Wayne's och sedan satt vi tre timmar på en bänk på Solgatan med varsin jätteglass från Glassiären.

 

Glassarna på Glassiären är verkligen värda ett eget inlägg. De är möjligtvis Sveriges största glassar och Glassiären har blivit ett av stans stora turistmål. Any given day på sommaren så är det lätt en 15 minuters kö för att komma in och köpa en strut med två smaker. Det låter kanske inte så mycket, men två smaker är vad jag mäktar med. Det blir ungefär fyra kulor av den ena smaken och fyra kulor av den andra. Sen finns det ju deluxevarianten där man väljer två smaker och toppar med mjukglass, och så den beryktade glassbåten som jag inte ens har varit i närheten av att beställa. Ryktet säger att den är ungefär lika stor som en ponny.

 

Idag gör jag ännu ett försök till att hitta nya skor. Jag ska bege mig ut i förorten.

Idag har jag varit på IKEA i Kalmar. Det slutade med att jag kom hem med en glaskanna, en såndär "bläckfisk" som man hänger strumpor och trosor i, ett paket påstillslutare, en kasse som jag verkligen inte behövde men som var ganska fin ändå, fyra paket servietter, fyra paket papperstallrikar och två paket muggar. Det kostade mig... ingenting. Min snälla moster fick för sig att betala och dessutom bjöd hon på IKEA-middag. Och, tyck nu inte att jag är otacksam, för jag fick efterrätt och allt, men när jag satt och åt min cous-cous och mina köttfärsbiffar på spett så såg jag Burger King på andra sidan parkeringen och önskade att jag var där och åt istället.

 

Jag lade också märke till att inte en enda pryl på IKEA heter (Messa). Jag menar, ett endaste litet cocktailglas kunde de väl ändå döpa efter mig? Cocktailglaset (Messa). Eller margarithaglaset (Messa). Fast med min tur blir det väl något totalt oglamouröst som en fotpall, eller en torkvinda. Bara det inte bli en madrass. Det hade varit förskräckligt.

Dagen har varit bra. Jag har fikat med Ketchup och lurat en kassörska på Hemköp. Jag skulle få tillbaka 33 kronor på en hundralapp men fick 63 kronor. Och, ond som jag är, så packade jag ihop mina varor och skrattade elakt när jag lämnade Hemköp med Ketchup i hasorna. 

Jag försökte ännu en gång hitta några skor här i stan, men det visade sig vara totalt omöjligt igen. Imorgon kanske det blir en trip till IKEA med moster och jag kanske kan lura in henne till Kalmar då. Där lär det finnas skoaffärer.

 

Jag har också lite träningsvärk i magen eftersom jag har gjort sit ups och andra hemska magträningsgrejer i veckan. Hoppas bara att jag fortsätter med det. Jag har ju som bekant dålig karaktär.   

 

Idag googlade någon sig hit genom sökordet träskpadda.

Kurt Vonnegut dog i tisdags. Han var 84, så det var kanske väntat, men det är ändå tråkigt. Han var ju en kultförfattare. Jag kommer ihåg när jag och Fräulein C skrev våra d-uppsatser i engelska. Jag skrev om Don DeLillos White Noise, ett postmodernt verk med många bottnar... (tja, fast jag koncentrerade mig på male-bonding och the triangle of desire). Fräulein C däremot skrev om just Slakthus 5 av Vonnegut. Fräulein C gjorde en lysande queer-analys av just den boken (vi var väldigt inne på queertherory då och fick nästan vår lärare att gråta när vi gjorde en powerpoint-presentation i vilken vi berättade att Marlowe i Heart of Darkness var hemligt kär i Kurtz. Herregud, det kan ju vem som helst se). Ett av de mest minnesvärda styckena i Fräulein Cs uppsats var då hon (mycket vackert) skrev att Billy Pilgrim "is a travesty of the American Soldier". Och om jag inte minns helt fel så var han också en motvillig transvestit. Eller något åt det hållet. Men nu är Kurt Vonnegut död och han kan aldrig försvara sig mot Fräulein Cs underbart knäppa teorier. Fast jag tror nog att han hade tyckt att de var ganska roliga ändå.

 

Vad jag vet så lever Don DeLillo fortfarande. Jag vågar inte spekulera i vad han skulle tycka om min analys av the triangle of desire (Jack-Babette-Mink) eller male-bondingen mellan Jack och Murray. Egentligen är White Noise en ganska tråkig bok, men när man har läst den en sådär fyra-fem gånger så blir den bättre och bättre. I slutet av mitt uppsatsarbete gillade jag den till och med. Fast det kommer att dröja innan jag läser om den.

 

Joseph Conrad är lyckligt omedveten om hur Fräulein C och jag helt fräckt och respektlöst förvandlade Heart of Darkness till en berättelse om homosexuell kärlek och där uttrycket  peeping over the edge betyder något helt annat än vad Conrad förmodligen menade.  

 

Åh, vilken dekadens. Jag har inte gjort något vettigt idag alls. Jag har bara varit och handlat lite och tvättat en tvätt.

 

Om jag hade varit med på 20-talet så hade jag gått omkring i någonslags sidennegligé med flera rader pärlor runt halsen, luktat Chanel no 5 och rökt cigaretter genom ett långt cigarettmunstycke som jag skulle hålla i min handskbeklädda hand. Väldigt Gatsby. Jag hade säkert övat på några coola charleston-steg och knutit en knut på mitt pärlhalsband.  Och förmodligen skulle jag ha någon högadlig älskare på lut i kulisserna. Och kortklippt hår med pannband och plym.

 

Men nu är det 2000-tal istället för 1920 och jag har varit dekadent i ett par jeans och en tröja som (tyvärr) luktade lite mysko när jag tog på den imorse. Den är en av anledningarna till att jag tvättade ikväll. Imorgon ska jag nog sitta på Wayne's med Ketchup hela eftermiddagen. Men först måste jag försöka söka en kurs på nätet, svenska 2. Det kan vara bra att ha. Jag ska se om jag inte kan hitta ett par skor med. Men det verkar vara lönlöst. För att inte tala om vårjacka. Eller vardagsskor. Och dessutom ångrar jag jeansen lite. Eller, snarare, jag måste prova en storlek mindre (fast det är ju en bra sak). Kan det betyda mindre rumpa?  

Hur i hela friden kan man inte tycka att upplysningen var en intressant epok? Jag har precis suttit med en elev som ska skriva en hemtenta om just upplysningen. Tentan skulle vara inlämnad vecka 7. Jag försökte få honom att förstå hur otroligt rolig och genial Jonathan Swifts Ett anspråkslöst förslag är, men det funkade inte. Som en vis man sade: "Sälj honom till britterna". Inte för att britterna skulle äta upp honom (tyvärr), ty gymnasieelever äro för sega, men de kunde jaga honom istället för att jaga hjort. Det duger de till.

 

Swift var inte den enda författaren jag och eleven diskuterade. Även Rosseau, Voltaire och Bellman nämndes. Och Daniel Defoe. Jag blev i alla fall vansinnigt sugen på att läsa Moll Flanders igen (en möjlig anmoder till Ned?). Jag tror nog att jag vet på en höft var den står i bokhyllan. Litteraturlektionen blev i alla fall dagens trevligaste lektion (trots trulig elev) och jag insåg ännu en gång hur mycket jag saknar att plugga litteraturvetenskap. Det var ju så vansinnigt roligt! Någon gång måste jag skriva en avhandling.

 

På håltimmen mellan två lektioner gjorde jag det snabbaste jeansinköpet någonsin. Jag är lite stolt faktiskt, att prova byxor är inte min favoritsysselsättning. Jag köpte samma modell som jag köpte sist, ett par Lee-jeans i modellen Marion. De är ljusa (sommarjeans), har bootcut och sitter lagom lågt / högt över rumpan. För låga jeans gillar jag inte för jag är lite orolig över att visa rumpan varje gång jag sätter mig ner om jag har sådana på mig. För höga jeans är inte heller så kul tycker jag. Marion är lagom i midjan. De sitter tillräckligt långt nedanför naveln och tillräckligt högt över rumpan. 799 kronor är inte så himla farligt för ett par jeans heller. Jag kunde i alla fall glatt notera att min jeansstorlek är den samma som förra gången jag köpte jeans och att dessa till och med satt bättre vid första provningen än vad de förra gjorde.

 

Igår blev jag för övrigt lite besviken när jag insåg att det var en ganska ny version av Möss och Människor som visades på Tv4 Film och ingen gammal rutten svartvit version. Nu missade jag både Gary Sinise och John Malkovich. Man tycker ju att någon kunde ha berättat det för mig. :vethut: