Idag när jag meddelade utbytesstudenterna att nästa vecka blir min sist vecka med dem hördes ett bestämt Inte bra! i klassrummet. Tänk bara, för sex veckor sen visste de inte ens vad Inte bra! betyder.

 

Ja, nu får Förortsmorsan det tufft. I am a hard act to follow.

Dagen har varit extremt lugn. Jag har strosat runt här på jobbet och fixat lite med mina papper, planerat engelskan och förberett lite grammatiklathundar. Det har varit jätteskönt. Imorgon ska vi ha filmdag för eleverna och det brukar alltid var uppskattat.

 

Om 25 minuter börjar min kvällskurs, men eftersom det är kallt och mörkt och ösregnar ute, och det dessutom är tentavecka för studenterna så tror jag inte att det kommer så mycket folk. Det gör inget, för jag måste hem och packa inför min resa till zon A imorgon. Snart! Åh, så härligt!

 

Torsdagen får väl anses som gjord nu. Check.

 

 

Jag är trött. Att åka till Malmö och snylta pennor tar på krafterna.

 

Nu har jag ätit så mycket att jag mår illa. Jag fylls av självförakt. Jag är äcklig.

Idag har jag kompetensutvecklingsdag. Jag ska utveckla min kompetens genom att skriva en uppgift för Malmökursen. Sen, ikväll, ska jag utveckla andras kompetens innan jag tar tag i min egen igen. Imorgon är det onsdag och då åker jag till Malmö för att komptensutveckla mig lite till. På torsdag utvecklar jag andras kompetens igen och på fredag har jag tänkt att veckla in mig i Rons armar.

 

Klockan är bara lite över elva, men jag räknar nog ändå tisdagen som gjord nu. Check!

 

 

Mysteriet är löst. Idag kollade vi lite i Lila Ks dator och fick fram vem Mannen med Krigsförbrytarnamnet var. Och visst var det en Arkan. En Snygg-Arkan till och med (det var faktiskt Hockeyflickan som sade det, men jag höll med). Åh, så skönt. Det här hade jag nog inte kunnat släppa, så jag är tacksam över att Lila K tar kort på alla elever vid kartläggningen.

 

Dagen har varit rätt lugn. D-gruppen var lugn och trevlig idag och vi hann en hel del. Lektionen kändes inte lika meningslös som de brukar göra när jag har den gruppen. Det är lite svårt när man bara är där en dag i veckan och när den dagen dessutom är en måndag. Imorgon är det kompetensutvecklingsdag, kvällskurs som jag håller och kvällskurs som jag ska gå.

 

Jag har köpt ett par skor idag med, och linser, och spraybalsam och ett alldeles ljuvligt litet läppglans. Sen betalade jag räkningarna och det var verkligen inte roligt.

 

Men nu lägger jag måndagen till handlingarna. Check.

Vilken lång dag det har varit idag. Jag vaknade vid halv tio bara för att upptäcka att klockan egentligen var halv nio. Lillasyster plockade upp mig och Perato-Ofelia och vallade i oss i varenda söndagsöppen skoaffär. Jag hittade inget, inte Lillasyster heller, men Perato-Ofelia köpte så klart ett par svarta skor.

 

I eftermiddag har jag varken dammsugit eller läst deckaren jag måste ha läst färdigt tills på tisdag då min efterlängtade kvällskurs börjar. Istället har jag tittat på Wall-E som var en söt liten robothistoria. Deckaren får jag ta med mig till sängen och dammsugningen kan vänta tills på tisdag eller torsdag.

 

Nu är det helt svart ute och jag försöker mysa till det lite med tända ljus i vardagsrummet. Kanske ska jag titta på Sweeney Todd litegrann snart.

 

Veckan ser ut som följer:
Måndag: Undervisning som vanligt.

Tisdag: Kompetensutvecklingsdag. Jag stannar hemma för att skriva inlämningsuppgift.

Onsdag: Kompetensutvecklingsdag. Jag, Perato-Ofelia, P1 och Hockeyflickan åker till skoldagarna i Malmö.

Torsdag: Undervisningsfri dag på grund av att mina elever har höstlov.

Fredag: Filmvisning för eleverna. Jag åker till Ron.

 

Jomen, det här kan bli en rolig vecka!

Jag egoläste lite i min blogg och upptäckte att jag i januari någon gång fick en kärleksförklaring av Mannen med Krigsförbrytarnamnet. Nu kan jag omöjligt komma på vem det var. Kan Perato-Ofelia eller Lila K påminna mig, tack?

 

 

 

 

En runda på stan med Perato-Ofelia gjorde att mitt läppglansbegär kickades igång igen. Nouba har två helt ljuvliga superglittriga lipgloss i sortimentet nu. Det ena är guldgult och det andra är lite brunbronsigt. De glittrar mer än en discokula och det är precis vad jag behöver för att muntra upp mig när höstmörkret kommer.

Igår förnyade jag mig. Jag köpte en kjol, ett par leggings och ett par grovt stickade knästrumpor. Jag tänkte att jag ska försöka bli en såndär tjej som har kjol till vardags. Det har verkligen inte varit min stil förut och alla brukar se så himla förvånade ut när jag har det. Men nu ska jag testa. Min nya kjol är grå. Det är en bra vinterfärg. Nu måste jag bara försöka hitta ett par stövletter som passar bra till också. Sen är nya, mer feminina Messa färdig.

 

Imorse hände något rätt underligt också. Jag gick upp ur sängen, slängde på mig träningskläderna och åkte till gymmet med Perato-Ofelia. Det var inte dumt alls.

 

Håller jag på att byta ut gamla sunkiga byx-Messa mot en frächare kjol-Messa?

Idag slog det gnistor på jobbet. Säga vad man vill om jobbet just nu, men det är aldrig stillsamt där i alla fall.

 

Imorgon är det redan torsdag och jag har flera muntliga prov på kvällen. Veckan har svischat förbi. Nästa vecka borde gå ännu snabbare eftersom vi har kompetensutvecklingsdagar. Och på fredag åker jag till Ron, men det lär ju inte bli ett romantiskt bubbelbad med rosa champagne på fredagskvällen för att slappna av och glömma veckans stök. Näe, Rons syster med familj kommer att hälsa på. Det blir nog spännande. Och läskigt.

Idag hade tisdagsgruppen från högskolan ett muntligt prov. De skulle förbereda en liten dialog som de skulle spela upp för mig. Den skulle vara ungefär tre minuter lång och innehålla de fraser som vi har tränat på i några veckor nu. Jag hade trettiotre elever som gjorde provet, vilket är rätt många. Oftast försvinner det en hel massa folk under kursens gång, men jag tycker att jag har lyckats behålla väldigt många. Kanske till och med så många som 80 % av de som kom första lektionen. I vilket fall som helst så klarade sig allihopa, alla (med några undantag) hade förberett sig riktigt bra. Många hade förvånansvärt bra uttal också.

 

Av detta torde man kunna dra slutsatsen att jag är en fantastiskt bra lärare. Jag kanske till och med förtjänar en medalj.

Nej, mitt internet funkar fortfarande inte. Jag har fått låna Lillasysters dongel. Nu är jag åter ute och surfar

 

För att muntra upp mig hängde jag med Perato-Ofelia och tittade på en Povel Ramel-föreställning ikväll. Medverkande var Lotta och Mikael Ramel, Svante Thuresson, Anne-Lie Rydé, Johan Ulvesson och Monica Dominique. Jag är ju ett Povel-fan och kunde sjunga med i det mesta. Mycket roligt.

 

Jag har också sett ut en kjol, ett par knästrumpor och ett par leggings jag ska köpa så fort jag vet hur mycket pengar jag får kvar efter tandläkarbesöket på onsdag.

 

Det är kanske dags att börja tandtråda?

Jag hade en bra dag på jobbet. Men när jag kom hem ändrades det. Mitt internet hade slutat funka! Jag satt i telefonkö hos min internetleverantör i en hel jävla timme innan jag gav upp. Jag sket helt enkelt i det. Sen somnade jag och vaknade till iv vid halv sju-tiden. När jag vaknade lagade jag musslor och försökte få liv i mitt internet igen. Men det gick inte. Jag var hemlös. Det var hemskt. Jag skrek och grät och hade en intensiv sms-kontakt med La Kex, Ron och Gaffla. Vår gemensamma sida hade slutat funka och de kände sig lika ensamma och isolerade som jag. Tänk vad ett enkelt litet internetforum kan komma att betyda mycket!

 

 

Min nemesis Isabella är tillbaka, och det med råge. Idag grusade hon mina planer för D-gruppen. Jag var inte glad. Jag har en känsla av att Nervösa Kollegan låg bakom det här, så jag lekte martyr när hon hörde. Jävla skit. Jag blev så arg så jag inte kunde prata.

 

Utbytesstudenterna på kvällskursen börjar experimentera med svenska språket: Idag är party time och Hej lärare!

Idag är det Lärarnas Dag. I Brasilien. Tur då för mig att jag har en elev från just Brasilien. Idag fick äntligen Perato-Ofelia, Vettiga Kollegan och jag reda på vad exakt det var vår trevliga c-grupp har tisslat och tasslat om i flera veckor. Lärarnas Dag. Idag blev det nämligen fest. De bjöd på hemlagad falafelrulle, och kaka och frukt. Falafeln var helt underbart god. Det märktes ju att det var ett proffs som hade lagat den. Vi fick varsin blomma också. Som ni förstår blev det inte så mycket undervisning i klassen idag, men vad gör det? Vi hade ju fest istället och pratade om allt möjligt. Alla var jätteglada och alla tyckte att maten var jättegod och att allt var så trevligt. Åh, om alla klasser var så trevliga!

 

Jag har också bestämt att jag ska dumpa Lila Ks klass för att vara mer i d-gruppen. Jag ska försöka putta bort Isabella (som är tillbaka några timmar i veckan, jippie...) och ta hand om de timmarna själv. Jag vill inte ha Isabella i en d-grupp och det blir lättare för mig och Hockeyflickan om vi kan köra den själva. Det är bara fördelar.

 

Vad mer? Jag tyckker fortfarande inte att stämningen är på topp på jobbet. Det är för rörigt nu. Snart kanske jag exploderar?

 

Ikväll var jag och fikade lite med Förortsmorsan. Det är alltid bra. Vi babblar om allt möjligt. Nu har jag fullt upp med kvällskursen, för jag har en muntlig tenta med studenterna nästa vecka. 

 

Vad mer, vad mer? Jag är fattig som en kyrkråtta och idag kom en påminnelseräkning på mitt CSN-lån som jag tydligen missade betala förra månaden. Fy fan så jävla retfullt. Det blir dubbelt nu i oktober istället. Skitkul. Kvällkurspengarna kommer att sitta fint.

 

Nu är det lite mer än två veckor tills jag åker till Ron. Det känns långt. Speciellt nu när han är laminerad och allt.

Det är alltid lite jobbigt innan kvällskursen, men så fort den börjar brukar det bli roligt. Framför allt så hjälper det ju att tänka på pengarna. Det är faktiskt vansinnigt bra betalt.

Gah. Nu har jag huvudvärk. Det blir så när man rättar SFI-prov och vårt arbetsrum verkar ha svängdörrar. Folk sprang in och ut och telefonen ringde och det var allmänt kaos. Till slut satte vi upp två arga lappar på dörren och sen blir det lite lugnare. Vi fick ett bra resultat i alla fall. Våra elever klarade sig mycket bra. Så klart.

 

Efter jobbet stack jag inom Butiken och pratade lite med en av tjejerna där. Ibland saknar jag dem (och personalrabatten) och jobbet. Det var ett enkelt jobb. Men jag skulle aldrig byta bort lärarjobbet. Det är ju därför jag har studerat i alla år (även om jag inte visste det när jag pluggade). Om nu vi lärare fick lite bättre löner så skulle det vara perfekt.

Idag var jag och brunchade med min nyaste Pluggkompis. Jag fick en massa skvaller om en annan arbetsplats där gamla kollegor nu verkar göra sitt bästa för att sabba verksamheten. Jag är glad över att jag inte jobbar där. Om jag hade gjort det, och med de människorna dessutom, hade mitt kontrollbehov förmodligen eskalerat och jag hade gått in i väggen efter en månad.

 

Efter brunchen var jag mätt och glad och begav mig till La Casa för att samla ihop min tvätt. I eftermiddag har jag tittat på Hell Boy II - the Golden Army (som var bättre än vad jag trodde), dammsugit, slumrat lite, diskat och plockat upp tvätten. Nu känner jag mig relativt i fas med städningen även om badrummet är kvar.

 

Däremot är jag inte i fas med att det är måndag imorgon. I och för sig har jag inga lektioner eftersom vi har SFI-prov, men ändå.

Gårdagskvällen blev riktigt rolig. Flickorna är fantastiskt gulliga allihopa. Att Perato-Ofelia och jag var bra på att sjunga visste vi, men att vi var så fantastiskt duktiga på  karaoke kom som en överraskning. Vi fick mat och öl och snaps och vin och apfelstrudel också. Själva bidrog vi med svenskt godis och löften om höga betyg. Vi gjorde också en beljublad version av The Final Countdown.

 

När jag kom hem lät jag Ron viska ljuva kärleksord i mitt öra över telefon. Han har börjat prata om vårt bröllop oroväckande många gånger nu. Jag undrar vad han har i kikaren. Vi måste i alla fall skicka ut inbjudningarna i god tid så att enhörningarna kan komma.

 

Idag ska jag träffa min nyaste Pluggkompis för lite skvaller. Det kommer bli rena rama terapin.